M-styrets sparkrav slår
även mot ambulansen
I en artikel i GP 26 juli riktar ordföranden i Hjärt-lungfondens forskningsråd, överläkare Jan Nilsson, kritik mot de förlängda responstiderna för ambulanser vid prio 1-larm i Göteborg, det vill säga: det tar allt längre tid mellan larm och ambulans på plats när det handlar om fara för liv. Sedan 2016 har tiden i Göteborg förlängts med drygt 2 minuter och snittar nu på 15 minuter. Det är 2 minuter som gör stor skillnad vid ett hjärtstopp, konstaterar Hjärt-lungfonden.
Då ska ha man ha med i beräkningen är att tiderna i Göteborg ändå är långt mycket bättre än i övriga Västra Götalandsregionen. I till exempel Stenungsund och Ale är väntetiden 17 minuter, på Orust får en patient med hjärtinfarkt räkna med 21 minuter. För den sistnämnda är det ändå en förbättring. Längst väntan i Västra Götaland har invånarna i Essunga i Skaraborg, som får räkna med nästan 25 minuter, tätt följda av Färgelanda, Grästorp, Hjo och Gullspång där det tar ambulansen runt 23 minuter från larm till plats. I flertalet kommuner i regionen har tiden förlängts jämfört med tidigare.
I artikeln försvarar Jonas Andersson (L), regionens högste politiskt ansvarig för hälso- och sjukvården, och skjuter i princip över ansvaret för försämringen på sjukhusen. De har fått uppräkning av budget ”Så sjukhusen har inte fått minskade resurser för ambulanssjukvården, säger han.
Varje icke fullt uppräknad budget betyder underskott och besparingar i andra ändan
Det Jonas Andersson (L) säger är både rätt och fel. Ja, vården har fått sina budgetar uppräknade. Allt annat hade givetvis varit orimligt. Men vården har inte fått full kompensation för ökade kostnader, till exempel för centrala löneavtal, ökade kostnader för transporter och materiel etcetera. Varje år räknas ett index fram av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, på hur mycket sjukvårdsbudgetar behöver räknas upp för att nå status quo i förhållande till ökade kostnader. Inte ett enda år sedan de tillträdde efter valet 2014 har Jonas Andersson (L) och hans kompisar i det moderatledda styret i Västra Götalandsregionen gjort denna uppräkning. Så inte heller för innevarande eller kommande år. Varje icke fullt uppräknad budget betyder underskott och besparingar i andra ändan. Och det är väl knappast någon som inte är bekant med de stora underskott – och neddragningar – som Sahlgrenska Universitetssjukhuset tvingats till de senaste åren.
Då duger det inte att som ansvarig politiker hänvisa till en underfinansierad budget och peka finger åt sjukhusen. Då krävs det ansvarstagande och en verklighetsbaserad resurstilldelning till sjukvården. För det saknas ju inte pengar.
Allt går inte att lösa med pengar. Det behövs också andra insatser. När det gäller ambulanser i glesbygd behövs samverkan med vårdcentraler, räddningstjänst och kommuner för att ge vård i tid. Men i stor-Göteborg handlar det om behov av fler fordon och mer personal och det kostar pengar. Då duger det inte att som ansvarig politiker hänvisa till en underfinansierad budget och peka finger åt sjukhusen. Då krävs det ansvarstagande och en verklighetsbaserad resurstilldelning till sjukvården. För det saknas ju inte pengar.
Den S-ledda regeringen har skickat mer pengar till Västra Götalandsregionen än någon tidigare regering gjort. Det handlar om såväl kraftigt uppräknade statsbidrag som riktade satsningar, bland annat när det gäller den prehospitala vården där ambulansen ingår. Men om pengarna från staten ska göra nytta måste de också ut i verksamheterna, inte samlas i en central kassa för att användas till fina bokslut eller för att finansiera nya ideologiskt motiverade privatiseringsexperiment.
Senast uppdaterad: onsdag 28 juli 2021
