Landsbygdsbor är förlorare i M-styrets vårdideologispel
Politisk retorik kan ibland vara ett ”kreativt” användande av ord. Det kan vara att saker som med rätt benämning inte klingar så vackert i människors öron döps om för att låta mer tilltalande.
Ett exempel på detta är ”vårdval”, en term skapad av alliansen under sin tid vid regeringsmakten. Det låter ju fint, att alla ska få välja sin vård själva. Men om man istället skulle använda den rätta benämningen, att man låter marknadsvillkor råda i sjukvården, låter det inte längre lika tilltalande. Om man dessutom talar om att detta är förknippat med fri etableringsrätt, som gör att företagen väljer att etablera sig där de har störst chans att göra vinst, ja, då hamnar ”vårdval” i ett annat ljus. För vilket val av vård finns det för de människor som inte anses vara tillräckligt lönsamma för en privat vårdgivare?
Låt oss först vara tydliga: Vi socialdemokrater säger inte nej till privata vårdgivare. Vi säger ja till alternativa driftsformer om de anses komplettera eller tillföra ett mervärde för invånarna. Vi säger däremot nej till den fria etableringsrätten för privata vårdgivare, av det enkla skälet att också ”olönsamma” områden ska har rätt till en god, nära och tillgänglig vård. Vård ska inte vara förbehållen människor i ”lönsamma” områden i och runt de större städerna.
Nu står barnens behov av tandreglering i fokus för regionens M-styres önskan att göra sjukvården till ett affärsområde. Inte ens de uppenbara faror som regionens egen risk- och konsekvensanalys pekar på tycks få dem att bromsa sitt ideologiska spel. Analysen är tydlig: risken är mycket stor för att boende på lands- och glesbygd drabbas hårt. Hundratals barn och deras föräldrar kan tvingas åka långa sträckor varannan månad i flera år, som är det tidsintervall som en genomsnittlig tandreglering omfattar. Vård som barnet i dag får på sin ordinarie tandklinik riskerar med M-styrets politik att hamna någon helt annanstans, långt borta från hemorten. Det finns också, enligt analysen, en risk för att vården försämras. Faktum är att hela 112 risker identifierats, vilket ska jämföras med de 37 mer positiva aspekterna som ses med en utförsäljning av tandregleringen.
Långa resor och risk för sämre resultat – vilka barn eller föräldrar efterfrågar det?
Vi socialdemokrater värnar en jämlik hälsa och kommer därför att säga nej till att slå sönder och sälja ut tandregleringen i Västra Götalandsregionen!