För Socialdemokraterna kommer alltid välfärden först
Grunden för det socialdemokratiska budgetförslaget för Västra Götalandsregionen kommande år är att vårdens pengar ska gå till vård och pengar avsedda för att förbättra personalens arbetsvillkor ska användas för just detta. Och det är de egna sjukhusen och dess personal som ska prioriteras. Det behövs för att sjukhusen ska kunna ägna sig åt att ge vård istället för att upprätta nya sparplaner, som kommer att leda till minskad personal. Därför la vi drygt en extra miljard till sjukvården, utöver full uppräkning för väntade ökade kostnader (till exempel centrala löneavtal). Vi la också totalt 800 miljoner på höjda löner för regionens vårdpersonal och föreslår en rad andra förbättringar för dem, bland annat minskad helgtjänstgöring och ökat inflytande över den egna arbetssituationen. Dessa satsningar skulle ge en bättre grund för sjukhusen att kunna ge de omkring 30 000 som står i vårdkö snabbare möjlighet att få den vård de har rätt till, och förhindra att ytterligare fler ställs på olagligt lång väntan på operation eller behandling
Dessa satsningar är möjliga sedan den S-ledda regeringen skickat historiskt stora belopp till Västra Götalandsregionen i nya och uppräknade statsbidrag. Det skedde före pandemin och de har självklart förstärkts under denna. Bara för 2021 handlar det om 5 miljarder kronor. Dessa ökade statsbidrag har i huvudsak varit riktade mot förstärkningar av hälso- och sjukvården, för att korta köer och säkra tillgången på kvalificerad personal.
Patienterna är verkliga och behöver vård och underskotten ska hämtas hem. Hur detta ska ske med färre vårdanställda och nya sparkrav är för oss en ekvation som inte går ihop.
Trots detta har regionens blågröna moderatledda styre år efter år gett sjukhusen budgetar som inneburit nya, orimliga, sparplaner. Eftersom människor inte slutar bli sjuka bara för att det M-ledda styret vill sänka kostnaderna har det varje år resulterat i växande köer för patienterna, minskad personal, färre vårdplatser och stora underskott för sjukhusen. Det här är problem som inte försvinner genom att ”stoppa dem under mattan”. Patienterna är verkliga och behöver vård och underskotten ska hämtas hem. Hur detta ska ske med färre vårdanställda och nya sparkrav är för oss en ekvation som inte går ihop. Högerns parameter i ekvationen är att göra satsningar, men inte på den egna vården, eller på de närmare 50 000 som är anställda i vården i Västra Götalandsregionen, utan låta privata vårdbolag få en allt större del av kakan.
Att av ideologiska skäl välja att lägga ännu mer skattemedel och statsbidrag på att köpa vård på den privata marknaden innebär inte per automatik att det blir mer vård. Det blir däremot dyrare, i vissa fall upp emot tre gånger så dyrt som om patienterna fått vård i den egna verksamheten. Det finns utmärkt privat vård som kan och ska användas som komplement, men när hela basfinansieringen för regionens sjukhus urholkas för att kunna använda vården för marknadsekonomiska experiment är det patienter och personal som drabbas.
Min människosyn, Stefan Svensson (KD), handlar om att alla invånare ska få den vård de har rätt till och få den i tid. Vård ska ges utifrån behov, inte utifrån vem som har vassast armbågar och mest pengar på banken. Min människosyn avspeglar sig också i att jag anser att även den vårdpersonal som är anställd av Västra Götalandsregionen ska ha goda arbetsvillkor och konkurrenskraftiga löner. Där skiljer vi oss kanske åt.