Ansvaret för sjukhusens underskott vilar tungt på det M-ledda regionstyret

"Svaret på vad som är VGR:s stora, ekonomiska svarta hål är inköp av privat vård och hyrpersonal, som har fått accelerera på bekostnad av den egna verksamheten. Istället för att satsa på den egna vården och ge den rimliga villkor väljer den M-ledda majoriteten att köpa vård och privata bolag till en högre kostnad." Det skriver Helen Eliasson (S), regionråd i opposition och gruppledare för S i Västra Götalandsregionen och Håkan Linnarsson (S), regionråd i opposition och talesperson i sjukvårdsfrågor,

Trots historiskt stora tillskott i flermiljardklassen från den socialdemokratiskt ledda regeringen, trots ökade skatteintäkter och trots att Västra Götaland totalt sett har en tillväxt som inte skådats på många år lyckas inte den moderatledda regionmajoriteten i regionen att axla sitt ansvar. På något annat sätt går det inte att tolka senaste koncernrapporten: ett minus för sjukhusen på närmare en halv miljard och ett samlat koncernresultat för Västra Götalandsregionen (VGR) som försämrats med 824 miljoner kronor på bara ett år. Det är bortom all rim och reson.

Den djupdykning som VGR:s ekonomi under M-lett styre har gjort på bara två år saknar motstycke: från plus 1,6 miljarder 2016 till en prognos som visar på ett underskott på minst en kvarts miljard minus 2018. Under förutsättning att den ekonomiska plan som ligger nu håller, vill säga; underskottet för maj månad ligger på 862 miljoner kronor.

Patienter ställer sig rimligen frågan hur det kan vara möjligt. Det är ju inte så att tillgängligheten förbättrats eller köerna till vården blivit kortare under åren med en moderatstyrd ledning. Faktum är att det är precis tvärtom – flera tusen fler köar i dag jämfört med för fyra år sedan.

Inte heller har personalen gynnats av den moderatledda politiken. Med den underbudgetering av sjukvården har inget utrymme funnits till den höjning av grundlönerna, basen för all vårdpersonals inkomst, som måste till för att både få anställda att stanna och för att rekrytera ny och nödvändig personal.

Svaret på vad som är VGR:s stora, ekonomiska svarta hål är inköp av privat vård och hyrpersonal, som har fått accelerera på bekostnad av den egna verksamheten. Istället för att satsa på den egna vården och ge den rimliga villkor väljer den M-ledda majoriteten att köpa vård och privata bolag till en högre kostnad. Istället för att höja grundlöner och ge de egna anställda rimliga arbetsvillkor hyr man in personal från privata bolag till ibland tredubbla kostnaden.

Vi kan inte tolka det som något annat än ett ideologiskt ställningstagande. Och det är en syn på hur man hanterar skattemedel som vi inte ställer upp på.

Vi socialdemokrater har krävt – och fortsätter att kräva – att sjukhusens ekonomi måste säkras. Vårt parti gör dessutom en nationell satsning för att stärka och förbättra den nära vården, med bättre kompetens och ökade öppettider på vårdcentralerna. Vi vill också ha fler mobila vårdteam som kan vårda människor där de är som tryggast, det vill säga i hemmet. Särskilt vill vi satsa på hembesök till äldre, barn och multisjuka.

Men alla satsningar på vård faller platt om vi inte samtidigt satsar på personalen. De satsningarna gör vi. Vi vill satsa drygt en halv miljard på bättre grundlöner för vårdanställda i VGR. Vi ser också att några grupper, inte minst servicepersonalen, släpar efter lönemässigt. För dem gör vi en extra låglönesatsning på 50 miljoner. Vi vill också att de anställda ska få bättre villkor, med scheman som ger möjlighet till återhämtning på såväl arbetstid som fritid. Vi vill se en vård som ger trygghet för både patienter och personal. Det är mycket viktigare än sänkt skatt för dem som har det bäst.

Helen Eliasson (S)
Håkan Linnarsson (S)

 

facebook Twitter Email